Krulligt hår och Sågspån.
Röster som pratar, skrattar, gråter, flyter samman till ett kaos.
Ekande tomhet.
Hans ögon är skumma, han kan inte se dem runtomkring.
Kan inte hänga med, ensam, förvirrad.
Han vill till sitt Skåne en sista gång.
Spatsera på vita sandstränder.
Känna havsluftens andedräkt släta ut alla rynkor
Pånytt bli en ung och stark man, solbränd, stilig, charmig.
Han vill till sin köksoffa, dricka ur sin kaffekopp.
Ringa till sina bekanta, prata om vem som fortfarande är levande
och om vilka som har dött på sista tiden.
Han vill till sin snickarbod,
Få arbeta, skapa, vackra möbler.
Bygga hus, vara i sitt esse.
Bygga lekstugor och glädjas med barnen.
Somna nöjt på soffan med snickarbyxor på och sågspån i håret.
Han ligger och kan inte tala, inte se.
Ingen är beroende av honom, han är beroende av alla.
Var är han? Han vill inte vara här.
Kallt, mörkt, förvirring, röster, många röster.
Han känner hur andingen blir svårare, han känner.....
Det ljusnar.
Ett landskap kommer emot honom.
Skåne!
//Cheyenne
Färgämnen och Bärnsten
Karameller som doftar gott och ger en god smak.
Är söta och drömlika.
Vi är som kåda, svåra att komma åt.
Kåda som doftar naturligt och kan ätas,
men ger en besk eftersmak
//Cheyenne.
Ho ho ho
Utslagen.
"Om ingen tror på mig, finns jag inte då?"
Otacksamheten hade präglat honom.
Långt in.
//Cheyenne.
Called Amii White
Och visst blir man vemodig.
Höra om allt som händer där hemma.
Jag älskar mina vänner och det river i bröstet när jag pratar med dem
och inser hur mycket jag saknar dem.
Snart är det höstlov.
Det ska bli så fint att komma hem.
Vad som nu är hem?
Antar att det är där mitt hjärta är? Eller det sägs så.
Jag är förvirrad.
Det här inlägget var totalt meningslöst.
//Cheyenne.
www.studiodelyria.com
Jag var en fågel och du var en dromedar.
Idag ger mig den höga luften kalla kårar.
Idag gömmer jag mig i molnen, i ett mäktigt rus,
en fråga om verklighet och fantasi.
Aldrig mer kommer våra vägar att korsas.
Aldrig mer kommer jag att vandra genom hela staden för att möta dig i parken på kvällen.
"Aldrig kommer jag att vända dig dig ryggen och lämna dig åt ditt öde." lovade du med säkerhet.
Men nu har du gått åt ett annat håll
och jag flyger högt för att slippa stöta på dig igen, nere på marken.
//Cheyenne
Det som gör dig glad som en lärka och pigg som en mört.
och inget som var vitt.
Varken snö, eller svart kaffe med vitt skum på toppen.
Det är en bra motsats... Svart kaffe med vitt skum.
En minst lika bra motsats som dag och natt.
Det vita, mjuka skummet som alltid fyller mig av lycka.
Och det svarta kaffet som alltid bränner upp min käft.
Jag blir inte pigg av kaffe.
Och till och med vitlök ger mig en bättre andedräkt.
Jag har hört att det gör en skelögd, och det vill jag verkligen inte bli.
Kaffe...... (lång paus)
Åh! Jag var usel på mina repliker.
De andra skådespelarna kom och ställde sig i en ring runt omkring mig.
De ifrågasatte mig, frågade om de kunde lita på mig.
De skelade faktiskt lite, de var fula och stank värre än vitlök.
"För mycket kaffe?" frågade jag hånfullt.
Sedan gav jag dem fingret och gick ut.
//Cheyenne
flod
Jag skulle kunna skriva om så mycket.
Naturen är fantastisk här.
Människorna är fantastiska.
Jag utvecklas ständigt.
Jag är påväg att bli en självständig människa.
Men du jagar mig i drömmarna.
//Cheyenne
Emotional
Men jag tror inte det.
Alla som känner mig vet att jag är en överdramatisk person,
och det får man helt enkelt ta hänsyn till när man läser min blogg eller känner mig.
Jag har antagligen inte mer känslor än någon annan, men jag kan inte hålla dem inne.
Det kan vara bra att inte visa för mycket känslor,
men samtidigt så har jag alltid varit och kommer alltid vara känslosam.
Jag vill bara vara ärlig mot mig själv och andra
Mina starka känslor brukar gå över förr eller senare..
Men jag kan säga att jag är lycklig nu.
Det tar bara lång tid att vänja sig av med att ha någon, ensamhet.
Men jag vill inte vara beroende. Jag vill klara mig själv.
//Cheyenne
