Krulligt hår och Sågspån.
Röster som pratar, skrattar, gråter, flyter samman till ett kaos.
Ekande tomhet.
Hans ögon är skumma, han kan inte se dem runtomkring.
Kan inte hänga med, ensam, förvirrad.
Han vill till sitt Skåne en sista gång.
Spatsera på vita sandstränder.
Känna havsluftens andedräkt släta ut alla rynkor
Pånytt bli en ung och stark man, solbränd, stilig, charmig.
Han vill till sin köksoffa, dricka ur sin kaffekopp.
Ringa till sina bekanta, prata om vem som fortfarande är levande
och om vilka som har dött på sista tiden.
Han vill till sin snickarbod,
Få arbeta, skapa, vackra möbler.
Bygga hus, vara i sitt esse.
Bygga lekstugor och glädjas med barnen.
Somna nöjt på soffan med snickarbyxor på och sågspån i håret.
Han ligger och kan inte tala, inte se.
Ingen är beroende av honom, han är beroende av alla.
Var är han? Han vill inte vara här.
Kallt, mörkt, förvirring, röster, många röster.
Han känner hur andingen blir svårare, han känner.....
Det ljusnar.
Ett landskap kommer emot honom.
Skåne!
//Cheyenne
